Checklista inför hemgång
- Patientinformation från backenbottenutbildning.se, skriftlig och muntlig
- Undersökning i gynstol utan instrument
- Se till att kvinnan vet vart hon kan vända sig vid besvär
- Fråga om det psykiska måendet
Tiden på eftervården/BB är för de flesta kort och mycket ska hinna gås igenom. Det är viktigt att kvinnan får information om de vanligaste graviditets- och förlossningsrelaterade besvären från bäckenbotten och att de oftast är övergående. Kroppen och bäckenbotten har stort behov av rehabilitering men det kan ta tid och det är individuellt. Säkerställ att kvinnan känner sig trygg med vart hon skall vända sig vid problem eller frågor.
Smärta
De flesta kvinnor upplever en viss smärta eller obehag från underlivet efter en vaginal förlossning. Tilltagande smärta eller smärta som kommer tillbaka snart efter förlossningen kan vara tecken på infektion, hematom men smärtor från underlivet kan även vara relaterade till en levatorskada. Vaginalhematom, kvarvarande eller tilltagande smärta, svårigheter att gå kan också vara tecken på djupa bristningar i levatormusklerna. Det kan då behövas extra smärtlindring och av största vikt med uppföljning och rehabilitering. Dokumentera smärta med NRS, i vila och i rörelse.
Smärtlindring
Efter en förlossning med perinealbristning, grad 2 eller mer, ska smärtlindring med förslagsvis paracetamol och NSAID erbjudas (Chou, 2010). Komplettera vid behov med bedövningsgel. Icke farmakologisk smärtlindring såsom isbinda (East, 2020) kan prövas. Enstaka doser med opioder kan behövas. Om smärtan kvarstår eller tilltar ska komplikationer uteslutas genom läkarundersökning med palpation och ultraljud. Om kvinnan har mycket ont eller inte kan slappna av i muskulaturen kan en yttre PDB ge omedelbar smärtlindring.
Blåsfunktion
Fråga om hur det går att tömma blåsan. Vid smärta eller tveksamhet, kontrollera blåstömningen med bladderscan. Vid blåstömningssvårigheter som kvarstår vid hemgång är RIK bättre än KAD (Mulder, 2018). Epiduralbedövning, instrumentell förlossning, episiotomi och att vara förstföderska är riskfaktorer för blåstömningssvårigheter efter förlossning (Mulder, 2012).
Tarmfunktion
Läckage av avföring efter förlossning är inte normalt om det inte är på grund av kraftfull laxering. Leta noga efter missad bristning eller fistel. Det är viktigt att tarmen kommer i gång så att avföringen inte stockar sig och blir hård, det kan då göra mycket ont att bajsa. För att motverka obstipation föreslås i första hand mjukgörande medel, t.ex. paraffinemulsion som är en extemporeberedning. Man bör därefter fortsätta med bulkmedel (Inolaxol®, Visiblin® eller makrogolpreparat (Movicol®) och rikligt med vätska. Rent laxerande medel och lavemang bör bara ges på läkarordination efter sfinkterruptur. Om det gör ont att bajsa kan man använda t ex Xyloproct ® supp. Behövs opioider mot smärta är det extra viktigt att förstoppning motverkas.
Information
Lämna med patientinformationen från backenbottenutbildning.se, finns på flera språk och innehåller information om bl.a. nedanstående punkter. Beskriv vilken bristning kvinnan haft och hur den har sytts och visa på bilden. Se till att kvinnan vet vart hon kan vända sig vid ökande eller persisterande smärta i bäckenbotten eller andra besvär. Det finns även bra information på 1177. Var lyhörd för hur kvinnan mår psykiskt då risken för postpartumdepression ökar vid omfattande bäckenbottenskada.
Bäckenbottenrehabilitering
Alla förlösta kvinnor informeras om att det behövs rehabilitering av bäckenbotten efter förlossningen. God funktion innebär att man kan knipa men även att man kan slappna av. Det är lämpligt att starta med identifieringsknip, en liten snabb kontraktion "blinkning", ganska snart efter förlossning när det inte gör ont. Rehabiliteringen bör ske succesivt och utifrån typ av bristning och tidigare besvär. Vid ingen eller liten bristning utan besvär kan träning ske på egen hand. Vid större bristningar eller vid uttalad smärta kan det behövas uppföljning på särskild eftervårdsmottagning innan efterkontrollen.
Tidigt insatt rehabilitering efter sfinkterskada kan reducera risken för analinkontinens till hälften. Bäckenbottenrehabilitering har även effekt mot ansträngningsinkontinens (4, 5, 6).
Om undersökningen på BB
Undersök inte med instrument utan känn efter med ett finger. Kvinnor med grad 2-bristning och/ eller klipp bör undersökas av barnmorska och kvinnor med sfinkterruptur bör undersökas av läkare innan utskrivningen. Det är lättare att se i gynstol. Berätta att du ska titta och känna försiktigt utan instrument. Syftet är att hitta infektion, suturhaverier och hematom som kräver behandling eller uppföljning. Ta tillfället i akt att berätta om vilken bristning kvinnan har haft och hur den har reparerats.
En bristning kan uppfattas som normal för vårdgivarna men är något nytt och ibland traumatisk för den nyförlösta kvinnan. Det kan vara bra att visa bristningen med spegel för att bekräfta det normala läkningsförloppet- det kan i sig vara smärtlindrande.
- Berätta under tiden vad du gör och varför och vad du hittar:
- Titta på bristningen och palpera över mellangården
- Känn försiktigt med ett finger i slidan för att känna att det är symmetriskt och att det inte finns tecken på hematom (smärta, asymmetri, inre svullnad) eller infektion (avvikande lukt, rodnade sårkanter, suturer som skurit, smärta).
- Be kvinnan knipa lite och att slappna av för att säkerställa att hon hittar muskelkontrollen, framför allt avspänningen. Det är viktigt för att motverka överspänning och smärta i efterförloppet.
- Titta efter hemorrojder och ge råd om bedövningskräm krämer/suppar från apoteket om det behövs