Liggande/neutrala förlossningsställningar

Följande förlossningsställningar definieras som liggande/neutrala:

• Gynläge
• Halvsittande <45°
• Sida
• Fyrfota

Gynläge

Även om randomiserade studier inte visar några skillnader i bristningar mellan olika förlossningsställningar, är gynläge associerat med sfinkterskador i registerstudier. Det bör nämnas att gynläge är den förlossningsställning som används vid akuta situationer vilket kan bidra till effekten. En teori som framförts är att kvinnan i den här ställningen har mycket små möjligheter att själv bromsa framfödandet. Jämfört med halvsittande läge, där hon kan slå ihop benen, så har hon inte den möjligheten när hon har benen i gynstöd. Dessutom innebär gynläge att kvinnans perineum spänns ut maximalt (se ritad figur nedan). Gynläge bör därför inte användas rutinmässigt vid normala okomplicerade förlossningar. Gynläge hör även till de förlossningsställningar där kvinnan kan känna sig utsatt och där hon själv har mindre kontroll. Om barnmorskan under krystning i gynläge ser progress och kvinnan inte förmår ändra läge kan man se till att hon kommer till halvsittande och kan ”slå ihop benen” för att minska påfrestningen på perineum. Ofta ser man då en förbättring i färg från vitnande eller blånande till rosa/brunrosa.

Figur I gynläge sträcks musklerna i bäckenbotten maximalt både i horisontell och vertikal riktning.

Halvsittande <45°

Halvsittande 

Halvsittande är den vanligaste förlossningsställningen i Sverige. I sittande/halvsittande är det lätt för barnmorskan att ha god uppsikt över perineum och guida kvinnan. Det är viktigt att vara observant vid axlarnas framfödande och att undvika att bocka/sänka för bakre axeln. Håll kvar perinealskydd när axlar och kropp föds fram.

Figur Halvsittande ställning

Figur Belastningen i ryggläge mot mellangården

Sida

Sidoläge

Sidoläge har i en svensk registerstudie visat sig ha en skyddande effekt mot sfinkterskador. Fördelen med den här förlossningsställningen är att framfödandet går långsamt, vilket kan vara extra viktigt om risktecken observeras eller om förloppet är snabbt. Barnet kan länge glida tillbaka i värkpaus, även när huvudet i princip står i genomskärning. På så sätt kan blodgenomströmningen till vävnaderna komma tillbaka i värkpaus och kvinnans perineum kan töja sig gradvis. Även i sidoläge kan kvinnan slå ihop benen med bibehållen flexion i höften för att minska påfrestningen på perineum.

Figur Sidoläge

Figur Belastning på perineum i sidoläge

Figur Föregående fosterdel skymtar, varm handduk hålls mot perineum.

Figur Perinealskydd i sidoläge.

Fyrfota

Fyrfota

Fyrfota klassificeras precis som sidoläge som en avlastande förlossningsställning. Även i denna ställning glider barnet länge tillbaka i värkpaus. För de kvinnor med ett snabbt förlopp som har svårt att ligga på sida är den mycket bra. Kommunikationen är enbart verbal eftersom kvinnan inte ser barnmorskan utan bara hör henne. Om verbal kommunikation är försvårad av någon anledning är fyrfota och knästående inte att rekommendera. Vid framåtlutade förlossningsställningar som fyrfota, knästående och stående är det vanligare att kvinnan får en bristning i blygdläpparna.

Figur Fyrfota i förlossningssäng.

Figur Belastning på perineum i fyrfota.

Figur Fyrfota från pall med kudde.

Figur Bilden visar att barnmorskan för barnet i bäckenaxelns riktning och skyddar vid bakre axelns framfödande. Handen på perineum kan också placeras om för att hjälpa kroppens framfödande så att bristning inte uppstår när axlar passerat och kroppen föds fram.