Bristningsregistrets enkäter är svårare att komplikations-bedöma svårare än enkäter efter elektiv kirurgi. Själva bristningen är ju i sig en komplikation till förlossningen. Det är svårt för patienterna att veta vad som bör klassificeras som en komplikation. Vi tänker här att en bristning som hittats, sytts och informerats om optimalt bör vara -och upplevas- som okomplicerad i efterförloppet.
En komplikation som av patienten kan uppfattas som allvarlig kan av läkare eller barnmorska uppfattas som del av ett normalförlopp. Noggrann patientinformation kan minska diskrepansen, och den patientinformation som finns i programmet innehåller ett stycke om detta: En lindrig komplikation innebär att man behövt receptbelagd medicin eller extra kontroll. En allvarlig komplikation innebär betydande påverkan på livskvalitet och/eller behov av kirurgisk behandling.
I Gynopregistret har man, efter ett nationellt konsensusförfarande, definierat komplikationer efter elektiv kirurgi som lindriga eller allvarliga. Hur man ska bedöma finns beskrivet inne i Gynopregister-programmet och man får hjälp med definitionen när man bedömer enkäterna i datorn. En sammanställning av definitioner som är anpassade för Bristningsregistret finns i tabellen nedan. Det är bra om alla vårdgivare använder den som grund för bedömnigarna.
Clavien-Dindo
Clavien-Dindo är ett instrument för att klassificera postoperativa komplikationer. Det kan sammanfattas som att allt patienten uppfattar som avvikande från normalförloppet betecknas som en komplikation. Där räknas förloppet 30 dagar efter operation.
Clavien-Dindo används inom kirurgisk resultatuppföljning och forskning och har visat sig vara väl reproducerbart [Slaman et al 2015]. Det är användbart för både somatiska och psykologiska komplikationer om man utgår från behov av medicinering för psykologiska komplikationer. Clavien-Dindo är sedan 2016 infört i Gynopregistret/Bristningregistret som komplement till komplikationsbedömningarna för att underlätta publikation av registerforskning.
Det är inte helt i linje med våra tankar om lindrig respektive allvarlig komplikation. Därför har vi "översatt" komplikationerna och deras handläggning för att kunna klassificeras enligt Clavien Dindo.
|
Definition Bristningsregistret/ Gynopregistret |
Exempel för Bristningsregistret |
Definition Clavien-Dindo |
|
Lindrig komplikation Oförutsedd händelse betingad av operationen som medfört förlängd sjukskrivning <1 månad. Oförutsedd händelse betingad av operationen som medfört negativa konsekvenser för patienten, men inte uppfyller definitionen för allvarlig komplikation. Oförutsedd händelse betingad av operationen som medfört förlängd vårdtid med högst en vecka. Dysfunktion av organ men ej så uttalad att den klassificeras som allvarlig. Oförutsedd händelse betingad av operationen som medfört förlängd sjukskrivningstid <1 månad. |
Ej antibiotikabehandlad infektion Besvärande smärta i avtagande Mild urininkontinens, mer sällan än en gång per vecka Gasinkontinens Viss psykisk påverkan Sutursmärta/ irritation, suturtagning men inte revisionsoperation |
Grad I Varje avvikelse från det normala postoperativa förloppet utan behov av vare sig farmakologisk behandling (utöver nedan) eller kirurgisk, endoskopisk och radiologisk intervention. Tillåtna behandlingar är antiemetika, antipyretica, diuretika, elektrolyter och fysioterapi. Innefattar även sårinfektioner som behandlas ”bedside” |
|
Också lindrig komplikation, se ovan Blödningar postoperativt som varit besvärande men högst krävt järnterapi. Antibiotikakrävande infektion som ej krävt sjukhusvård |
Antibiotikabehandlad infektion |
Grad II Behöver annan farmakologisk behandling utöver den för grad 1 och/eller blodtransfusion och total parenteral nutrition |
|
Allvarlig komplikation Blödning/hematom eller sårruptur som krävt kirurgisk intervention. Skada, handikapp och död som effekt av den genomgångna operationen samt återinläggning på sjukhus överstigande en övernattning, reoperation och påverkan på sjukskrivningstiden >1 månad. Oförutsedd skada av vitala organ (tarm, urinvägar, nerver och kärl) som uppstått vid eller som effekt av den genomgångna sutureringen och som krävt reoperation. Dysfunktion av vitala organ som följd av sutureringen som krävt sjukhusvård. Infektion, som krävt inneliggande sjukhusvård. Oförutsedd skada av vitala organ som uppstått vid eller som effekt av den genomgångna sutureringen och som medfört återinläggning överstigande en övernattning eller förlängning av sjukskrivning >1 månad. Dysfunktion av vitala organ. Varaktiga men, fysiskt handikapp eller död. Djup ventrombos/lungembolus Oförutsedd händelse betingad av sutureringen som medfört förlängd sjukskrivningstid >1 månad. Dysfunktion av organ med påtaglig och daglig påverkan av livskvaliteten. |
Sårruptur All inkontinens för avföring Urininkontinens en gång per vecka eller oftare Behov av reoperation, t.ex. sfinkterrekonstruktion eller muskelfästes-rekonstruktion Svår ej avtagande smärta Dysfunktion som medfört eller förväntas medföra reoperation Uttalad psykisk påverkan
|
Grad III, se undergrupper nedan Behöver kirurgisk, endoskopisk eller radiologisk intervention. |
|
Allvarlig komplikation |
Suturrevison, i spinal/ PDB/lokalbedövning |
Grad III-a Intervention utan generell anestesi |
|
Allvarlig komplikation |
Allt som krävt reoperation i narkos t ex resuturering på operation, stomi |
Grad III-b Intervention under generell anestesi |
|
Allvarlig komplikation |
Intensivvårdskrävande tillstånd |
Grad IV Livshotande komplikation inkluderande CNS-komplikation som kräver intensivvård |
|
Allvarlig komplikation |
Grad IV-a Singelorgansvikt inkluderande dialys |
|
|
Död |
Grad V Död |
Nu är det här avsnittet slut. Klicka på länken nedan eller använd menyn för att fortsätta: