Vi vill framhålla att ett klipp ger en permanent bäckenbottenskada. Ju mer lateralt klippet är desto mer skada på m. bulbocavernosus och desto svårare att rekonstruera direkt men även att frilägga vid senare rekonstruktiv kirurgi. Det finns även risker för att klippet kan skada både m. puboanalis (den viscerala delen av m. puborectalis) och sfinkterkomplexet.

Även vid mediolaterala klipp finns en risk att klippet engagerar den externa sfinktern. M. transversi perinei skadas vid ett mediolateralt klipp och skador på denna kan ge risk för analinkontinens och tarmtömningssvårigheter. M. transversi perinei är viktig som stöd för den externa sfinktermuskulaturens laterala stöd mot bäckenet. Även m. puboanalis kan skadas vid ett klipp och detta kan orsaka en instabilitet i bäckenbottenmuskulaturen med risk för tarmtömningssvårigheter och andra symtom såsom bäckensmärta, sexuell dysfunktion och vidhetskänsla.

Andra nackdelar med klipp är tekniska svårigheter vid rekonstruktioner (perineorafi och sekundär sfinkterrekonstruktion). Ett klipp orsakar ofta mer ärrbildning än en spontan bristning. Vid en spontan bristning (grad 2-4) brister muskelfästet medialt. Det är då relativt lätt att identifiera musklerna vid rekonstruktionen. Efter ett klipp är det betydligt svårare att identifiera de perineala musklerna eftersom det finns ärrbildningar och musklerna identifieras lateralt. Ju mer lateralt klippet är desto svårare kan det bli att identifiera och frilägga m. bulbocavernosus för adaption.

 

Referenser

  1. Carroli G, Mignini L. Episiotomy for vaginal birth. The Cochrane database of systematic reviews. 2009(1):Cd000081.
  2. Cleary-Goldman J, Robinson JN. The role of episiotomy in current obstetric practice. Seminars in perinatology. 2003;27(1):3-12.
  3. Martin DL. THE PROTECTION OF THE PERINEUM BY EPISIOTOMY IN DELIVERY AT TERM. California state journal of medicine. 1921;19(6):229-31.
  4. Rockner G, Fianu-Jonasson A. Changed pattern in the use of episiotomy in Sweden. British journal of obstetrics and gynaecology. 1999;106(2):95-101.
  5. Dannecker C, Hillemanns P, Strauss A, Hasbargen U, Hepp H, Anthuber C. Episiotomy and perineal tears presumed to be imminent: randomized controlled trial. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica. 2004;83(4):364-8.
  6. Fodstad K, Staff AC, Laine K. Episiotomy preferences, indication, and classification--a survey among Nordic doctors. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica. 2016;95(5):587-95.
  7. National data from the Swedish Birthregister - annual report 1973-2014
     http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-12-192015 [
  8. Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning - En kartläggning av systematiska översikter. 2016. Report No.: SBU 250/2016.
  9. de Leeuw JW, de Wit C, Kuijken JP, Bruinse HW. Mediolateral episiotomy reduces the risk for anal sphincter injury during operative vaginal delivery. BJOG : an international journal of obstetrics and gynaecology. 2008;115(1):104-8.
  10. Raisanen SH, Vehvilainen-Julkunen K, Gissler M, Heinonen S. Lateral episiotomy protects primiparous but not multiparous women from obstetric anal sphincter rupture. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica. 2009;88(12):1365-72.
  11. Kalis V, Laine K, de Leeuw JW, Ismail KM, Tincello DG. Classification of episiotomy: towards a standardisation of terminology. BJOG : an international journal of obstetrics and gynaecology. 2012;119(5):522-6.
  12. Tincello DG, Williams A, Fowler GE, Adams EJ, Richmond DH, Alfirevic Z. Differences in episiotomy technique between midwives and doctors. BJOG : an international journal of obstetrics and gynaecology. 2003;110(12):1041-4.
  13. Gibbon K. How to perform an episiotomy: RCOG (The Royal College of Midwives); 2012 [Available from: https://www.rcm.org.uk/news-views-and-analysis/analysis/how-to-perform-an-episiotomy.
  14. Stedenfeldt M, Pirhonen J, Blix E, Wilsgaard T, Vonen B, Oian P. Episiotomy characteristics and risks for obstetric anal sphincter injuries: a case-control study. BJOG : an international journal of obstetrics and gynaecology. 2012;119(6):724-30.
  15. Necesalova P, Karbanova J, Rusavy Z, Pastor Z, Jansova M, Kalis V. Mediolateral versus lateral episiotomy and their effect on postpartum coital activity and dyspareunia rate 3 and 6 months postpartum. Sexual & reproductive healthcare : official journal of the Swedish Association of Midwives. 2016;8:25-30.
  16. Karbanova J, Rusavy Z, Betincova L, Jansova M, Parizek A, Kalis V. Clinical evaluation of peripartum outcomes of mediolateral versus lateral episiotomy. International journal of gynaecology and obstetrics: the official organ of the International Federation of Gynaecology and Obstetrics. 2014;124(1):72-6.
  17. de Leeuw JW, Struijk PC, Vierhout ME, Wallenburg HC. Risk factors for third degree perineal ruptures during delivery. BJOG : an international journal of obstetrics and gynaecology. 2001;108(4):383-7.
  18. Fenner DE, Genberg B, Brahma P, Marek L, DeLancey JO. Fecal and urinary incontinence after vaginal delivery with anal sphincter disruption in an obstetrics unit in the United States. American journal of obstetrics and gynecology. 2003;189(6):1543-9; discussion 9-50.

 

 

Nu är det här avsnittet slut. Klicka på länken nedan eller använd menyn för att fortsätta: