Följande förlossningsställningar definieras som liggande/neutrala:

  • Ryggläge
  • Gynläge
  • Halvsittande < 45°
  • Sidoläge
  • Fyrfota

Gynläge

Även om randomiserade studier inte visar några skillnader i bristningar mellan olika förlossningsställningar så är gynläge associerat med sfinkterskador i registerstudier (17, 18). Det bör nämnas att gynläge är den förlossningsställning som används vid akuta situationer vilket kan bidra till effekten. En teori som framförts är att kvinnan i den här ställningen har mycket små möjligheter att själv bromsa framfödandet. Jämfört med halvsittande läge där hon kan slå ihop benen så har hon inte den möjligheten när hon har benen i gynstöd. Dessutom innebär gynläge att kvinnans perineum spänns ut maximalt (se ritad figur nedan). Gynläge bör därför inte användas rutinmässigt vid normala okomplicerade förlossningar. Gynläge hör även till de förlossningsställningar där kvinnan kan känna sig utsatt och där hon själv har mindre kontroll. Om barnmorskan under krystning i gynläge ser risktecken och kvinnan inte förmår att ändra läge till exempelvis sida, kan man bädda långbädd och se till så att hon kommer till halvsittande läge och kan ”slå ihop benen” i värkpaus för att minska påfrestningen på perineum. Ofta ser man då en förbättring i färg från vitnande eller blånande till rosa/brunrosa.

 

gynlage

 

 

Figur I gynläge sträcks musklerna i bäckenbotten maximalt både i horisontell och vertikal riktning. 

 

 

Halvsittande <45°

Den vanligaste förlossningsställningen. Den är kulturellt accepterad av både kvinnor och barnmorskor. Om vinkeln mellan kvinnans bäcken och ryggrad är mindre än 45° så klassas ställningen som liggande. 

I sittande/halvsittande är det lätt för barnmorskan att ha god uppsikt över perineum och guida kvinnan. Det är viktigt att vara observant vid axlarnas framfödande och att undvika att bocka och sänka för bakre axeln. Håll kvar perinealskydd när axlar och kropp föds fram.

 

halvsittande

Figur Halvsittande med en vinkel på mindre än 45°, definieras som liggande.

 

 

Figur Belastningen i ryggläge mot mellangården

Sidoläge

Sidoläge har i en svensk registerstudie visat sig ha en skyddande effekt mot sfinkterskador (17). Fördelen med den här förlossningsställningen är att framfödandet går långsamt, vilket kan vara extra viktigt om risktecken observeras eller om förloppet är snabbt. Barnet kan länge glida tillbaka i värkpaus – även när huvudet i princip står i genomskärning. På så sätt kan blodgenomströmningen till vävnaderna komma tillbaks i värkpaus och kvinnans perineum kan töja sig etappvis.

 

sidolage

Figur Sidoläge

 

Figur Belastning på perineum i sidoläge

 

Figur Föregående fosterdel skymtar, varm handduk hålls mot perineum.

Figur Perinealskydd i sidoläge.

 

Fyrfota

Fyrfota klassificeras precis som sidoläge som en avlastande förlossningsställning. Även i denna ställning glider barnet länge tillbaka i värkpaus. För de kvinnor med ett snabbt förlopp som har svårt att ligga på sida är den mycket bra. Kommunikationen är enbart verbal eftersom kvinnan inte ser barnmorskan utan bara hör henne. Om verbal kommnuikation är försvårad av någon anledning är fyrfota och knästående inte att rekommendera. Vid framåtlutade förlossningsställningar som fyrfota, knästående och stående är det vanligare att kvinnan får en bristning i blygdläpparna.

 

 fyrfota i sang

Figur Fyrfota i förlossningssäng.

 

 

 

Figur Belastning på perineum i fyrfota.

  

fyrfota kudde

Figur Fyrfota från pall med kudde.

 

 

Figur Bilden visar att barnmorskan för barnet i bäckenaxelns riktning och skyddar vid bakre axelns framfödande. Handen på perineum kan också placeras om för att hjälpa kroppens framfödande så att bristning inte uppstår när axlar passerat och kroppen föds fram.

 

 

 

Den här filmen visar en förlossning i fyrfota. Viktigt att tänka på är att filmen visar ett alltför snabbt framfödande, det behöver gå mycket långsammare. Många barnmorskor håller perinealskydd med två händer även i detta läge. Framför allt är det bra vid axlarnas framfödande.

 

 

Referenser

  1. Handa VL, Danielsen BH, Gilbert WM. Obstetric anal sphincter lacerations. Obstetrics and gynecology. 2001;98(2):225-30.
  2. Raisanen SH, Vehvilainen-Julkunen K, Gissler M, Heinonen S. Lateral episiotomy protects primiparous but not multiparous women from obstetric anal sphincter rupture. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica. 2009;88(12):1365-72.
  3. NICE GUIDELINES CG 190 Intrapartum Care. Care of healty women and their babies during childbirth. https://www.nice.org.uk/guidance/cg190: NICE National Institute for Health and Care Excellence; 2014 [updated November 2016. Available from: https://www.nice.org.uk/guidance/cg55.
  4. Beckmann MM, Stock OM. Antenatal perineal massage for reducing perineal trauma. The Cochrane database of systematic reviews. 2013;4:Cd005123.
  5. Samuelsson E, Ladfors L, Lindblom BG, Hagberg H. A prospective observational study on tears during vaginal delivery: occurrences and risk factors. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica. 2002;81(1):44-9.
  6. Rygh AB, Skjeldestad FE, Korner H, Eggebo TM. Assessing the association of oxytocin augmentation with obstetric anal sphincter injury in nulliparous women: a population-based, case-control study. BMJ open. 2014;4(7):e004592.
  7. Aasheim V, Nilsen AB, Lukasse M, Reinar LM. Perineal techniques during the second stage of labour for reducing perineal trauma. The Cochrane database of systematic reviews. 2011(12):Cd006672.
  8. Albers LL, Sedler KD, Bedrick EJ, Teaf D, Peralta P. Midwifery care measures in the second stage of labor and reduction of genital tract trauma at birth: a randomized trial. Journal of midwifery & women's health. 2005;50(5):365-72.
  9. Pirhonen JP, Grenman SE, Haadem K, Gudmundsson S, Lindqvist P, Siihola S, et al. Frequency of anal sphincter rupture at delivery in Sweden and Finland--result of difference in manual help to the baby's head. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica. 1998;77(10):974-7.
  10. Jonsson ER, Elfaghi I, Rydhstrom H, Herbst A. Modified Ritgen's maneuver for anal sphincter injury at delivery: a randomized controlled trial. Obstetrics and gynecology. 2008;112(2 Pt 1):212-7.
  11. McCandlish R, Bowler U, van Asten H, Berridge G, Winter C, Sames L, et al. A randomised controlled trial of care of the perineum during second stage of normal labour. British journal of obstetrics and gynaecology. 1998;105(12):1262-72.
  12. Mayerhofer K, Bodner-Adler B, Bodner K, Rabl M, Kaider A, Wagenbichler P, et al. Traditional care of the perineum during birth. A prospective, randomized, multicenter study of 1,076 women. The Journal of reproductive medicine. 2002;47(6):477-82.
  13. Aabakke AJ, Willer H, Krebs L. The effect of maneuvers for shoulder delivery on perineal trauma: a randomized controlled trial. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica. 2016;95(9):1070-7.
  14. Locatelli A, Incerti M, Ghidini A, Longoni A, Casarico G, Ferrini S, et al. Head-to-body delivery interval using 'two-step' approach in vaginal deliveries: effect on umbilical artery pH. The journal of maternal-fetal & neonatal medicine : the official journal of the European Association of Perinatal Medicine, the Federation of Asia and Oceania Perinatal Societies, the International Society of Perinatal Obstet. 2011;24(6):799-803.
  15. Gupta JK, Hofmeyr GJ, Shehmar M. Position in the second stage of labour for women without epidural anaesthesia. The Cochrane database of systematic reviews. 2012;5:Cd002006.
  16. Nieuwenhuijze MJ, de Jonge A, Korstjens I, Bude L, Lagro-Janssen TL. Influence on birthing positions affects women's sense of control in second stage of labour. Midwifery. 2013;29(11):e107-14.
  17. Elvander C, Ahlberg M, Thies-Lagergren L, Cnattingius S, Stephansson O. Birth position and obstetric anal sphincter injury: a population-based study of 113 000 spontaneous births. BMC pregnancy and childbirth. 2015;15:252.
  18. Gottvall K, Allebeck P, Ekeus C. Risk factors for anal sphincter tears: the importance of maternal position at birth. BJOG : an international journal of obstetrics and gynaecology. 2007;114(10):1266-72.

 

 

Nu är det här avsnittet slut. Klicka på länken nedan eller använd menyn för att fortsätta: