Det vanligaste sättet att dela in krystning är spontan krystning och forcerad krystning. Emellanåt ser man också att aktiv krystning nämns. Vid alla typer av krystning bör det ingå stöd och uppmuntran och feedback till kvinnan om progress. Barnmorskan måste vid alla typer av krystning vara beredd på att bromsa framfödandet vid plötslig progress om det finns risk att förloppet går för fort.

Spontan krystning:

Kvinnan krystar utifrån egen känsla. När man observerar kvinnor som krystar utifrån sin egen känsla så utnyttjas sällan hela värken. Många gånger ”låter” kvinnan när det blir smärtsamt och på så sätt kanaliseras kraften utåt istället för mot bäckenbotten. En vanlig missuppfattning bland barnmorskor är att spontan krystning innebär att barnmorskan inte ska stötta eller uppmuntra eller för den delen hjälpa kvinnan om utdrivningsskedet går för fort. Självklart ska kvinnan fortfarande få stöd och bekräftelse. Går utdrivningsskedet mycket snabbt så måste barnmorskan också hjälpa kvinnan till ett långsammare framfödande även om hon redan krystar spontant. Det kan åstadkommas genom att be kvinnan att andas genom värken, ändrad förlossningsställning till en ställning som bromsar framfödandet (sidoläge/ fyrfota) och genom att använda perinealskydd.

Summering spontan krystning:

  • Kvinnan krystar utifrån spontan krystkänsla
  • Oftast öppen mun, vokaliserar
  • Oftast utnyttjas inte hela värken

Aktiv/styrd krystning:

Barnmorskan styr kvinnans krystning verbalt eller med sitt kroppsspråk. I dessa instruktioner ingår ofta att kvinnan ska utnyttja hela värken, hålla andan och använda kraften nedåt mot bäckenbotten. Kvinnan lägger därmed på extra buktryck utöver det tryck som värken i sig åstadkommer.  

Denna typ av krystning kan vara nödvändig vid värksvaghet eller tung bedövning som gör att kvinnan inte har tillräcklig krystkänsla, eller vid utebliven progress av spontan krystning. Det är inte helt ovanligt att en felbedömning av hur långt barnet trängt ner i bäckenet föranleder en för tidig krystning, vilket framförallt hos förstföderskor inte ger önskad progress. För tidig krystning leder oftast till att en krystning som börjat spontant övergår till aktiv och sedan blir forcerad. Ibland är det svårt att bedöma station men vaginal undersökning (VU) bör verifieras med yttre palpation (YP) vid tveksamhet om station. Har provkrystning provats/ordinerats bör effekten utvärderas efter 5-10 värkar.

Summering aktiv krystning:

  • Verbala instruktioner
  • Icke-verbala instruktioner. Visa hur kvinnan ska ta tag om benen för att flektera dem, sätta hakan i bröstet och hålla andan.
  • Handdukstrick (norska knuten) eller motsvarande. Kvinnan och barnmorskan har ”dragkamp” med lakan/draglakan i syfte att få kvinnan att lägga kraften neråt.  

Forcerad krystning

Vid forcerad krystning kombineras aktiv krystning med levatorpress och gynläge (eller annan flektion typ McRoberts*). Levatorpress innebär att barnmorskan trycker med sina fingrar i vagina för att ytterligare visa kvinnan var hon ska lägga kraften. Yttre press ingår i forcerad krystteknik och bör inte användas på grund av risk för stora bristningar och att kvinnans upplevelse påverkas negativt. Forcerad krystning bör användas restriktivt.

Summering forcerad krystning:

  • Levatorpress
  • Gynläge
  • McRoberts
  • Yttre press

 

*McRoberts innebär hyperflektion av kvinnans ben och ingår som en del av behandling av skulderdystoci.