Alla som har analinkontinens ska remitteras till en kirurgisk/urogynekologisk specialist för att diskutera behandlingsalternativ, deras för- och nackdelar och vilka förväntningar man kan ha. Team med läkare med kirurgisk kompetens, fysioterapeut med kunskap om anorektal träning och psykolog har den bästa förutsättningen för att ge rätt vård.
Bäckenbottencentra finns 2017 i Uppsala, Stockholm, Danderyd, Karolinska Huddinge, Linköping och Malmö/Lund.
Utredning ska ske med anamnes, magdagbok, strukturerade frågeformulär om tarmfunktion , endoanal och/eller endovaginal ultraljudsundersökning, samt anorektal tryckmätning.

Vid helt missad sfinkterskada föreligger nästan alltid även muskelfästesdefekter i mellangården. Dessa bör också rekonstrueras med gynekologkirurgisk kompetens i samband med sfinkteroperationen. Omgivande mellangårdsmuskulatur är mycket vktig för sfinkterfunktionen.

Vid extern sfinkterskada synlig på ultraljud  med eller utan intern sfinkterskada och analinkontinens som begränsar livskvaliteten ska kunna erbjudas sekundär sfinkterplastik/rekonstruktion med realistiska förväntningar på kort och lång sikt. Dessa patienter bör remitteras till specialistcentra.

Föreligger internsfinkterskada, pudendusnervpåverkan, sfinkteratrofi, lös avföring eller IBS är resultaten av sfinkterplastik sämre. Saknas voluntär muskelkontraktion eller om sfinktern är denerverad eller fragmenterad kan det vara kontraindikationer för sfinkterplastik.

Stomi ska inte användas rutinmässigt. 

Sacral nervmodulering (SNM) ska övervägas hos patienter där sfinkterplastik är olämplig eller inte har gett god effekt. Alla ska få  information om stimuleringens effekter och ska genomgå teststimulering. Percutan stimulering med god effekt predikterar goda resultat med SNM. Specialistcentra ska anlitas. I Sverige erbjuds behandlingen på kirurgklinikerna  i Uppsala och Danderyd och på Kvinnokliniken i Linköping.

Om teststimulering med SNM inte ger bra resultat, kan neosfinkteroperation övervägas. Noggrann information ska ges om att tömningssvårigheter och infektion förekommer. Specialistcentra ska anlitas.

Patienter som har fått SNM eller neosfinkter ska erbjudas fortsatt specialistcenterkontakt, monitoreras och ha en kontaktfunktion på kliniken.
Antegrad irrigation via appendeikostomi, eller kontinent kolostomi kan övervägas hos utvalda patienter med förstoppning eller motilitetsproblem associerade med inkontinens.
Stomi kan övervägas för patienter med analinkontinens som allvarligt begränsar livskvaliteten först när alla lämpliga konservativa och kirurgiska åtgärder övervägts. Individerna ska informeras om fördelar och risker samt långtidseffekter av procedurerna. De som kan komma ifråga för stomi ska refereras till stomiterapeut (12).

 

Referenser

  1. Howell EA. Lack of patient preparation for the postpartum period and patients' satisfaction with their obstetric clinicians. Obstet Gynecol. 2010;115(2 Pt 1):284-9. doi: 10.1097/AOG.0b013e3181c8b39b. PubMed PMID: 20093900.
  2. Lipschuetz M, Valsky DV, Shick-Naveh L, Daum H, Messing B, Yagel I, et al. Sonographic finding of postpartum levator ani muscle injury correlates with pelvic floor clinical examination. Ultrasound Obstet Gynecol. 2014;44(6):700-3. doi: 10.1002/uog.13325. PubMed PMID: 24510840.
  3. Quinn M. Injuries to the levator ani in unexplained, chronic pelvic pain. J Objuries for the reduction of anal incontinence. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol. 2016;199:201-6. doi: 10.1016/j.ejogrb.2016.01.025. PubMed PMID: 26963793.
  4. Faecal incontinence in adults: management https://www.nice.org.uk/guidance/cg49: NICE; 2007. NICE guideline].