Bristningsregistret är tillgängligt att använda sedan 2014. Det kan användas för att följa upp förlossningsbristningar grad 2-4 och klipp. Alla svenska förlossningskliniker registrerar och följer upp sfinkterskador. Allt fler kliniker följer även upp klipp och grad-2-bristningar.

Registrets syfte är att systematiskt följa upp hur det går för kvinnor efter förlossningsbristning och hitta fall som behöver vårdinsatser, följa klinikernas resultat, återkoppla till suturerande barnmorska eller läkare samt möjliggöra forskning. Data inhämtas från patienten om hur det var före graviditeten, med kontinens, buksmärtor och underlivsfunktion, efter 8 veckor avseende komplikationer och inkontinens samt om all funktion efter ett år. Det första enkäten fylls vanligen i på BB och resterande uppföljning sker via web- eller pappersenkäter kopplat till 1177. Variabler kring förlossning och suturering av bristning hämtas från obstetrisk journal. Om man dokumenterar sin suturering direkt i Bristningsregistret kan det genereras diagnoskoder och en journaltext. 

Hur enkäter och eventuella komplikationer bedöms kan ni läsa mer om på Bristningsregistret / GynOps hemsida. Se länk nedan.

För ytterligare information om Bristningsregistret, se Bristningsregistrets informationssida

För kontakt, maila Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

"PISA"

Viktiga variabler om suturering av förlossningsbristningar som har stor betydelse för resultat och uppföljning saknas idag i obstetriska journalsystem. Det är olyckligt att uppgifter som har stor betydelse för resultatet inte är med. Tyvärr har det inte gått att åtgärda.

Variablerna som saknas behöver därför tills vidare dokumenteras i fritext och föras in i registret av sekreterare. De variabler som saknas är:

   P - Perinealkroppen (Anovaginala avståndet) före suturering

   I - Interna sfinktern, undersökt eller ej, hel eller skadad

   S - Suturmaterial vid sfinktersutur

   A - Antibiotika på grund av bristningen

 

En lathund för PISA i utskriftsformat finns på Gynopregistrets hemsida. Klicka dig vidare till webhjälpen, Bristningregistret, PISA-lathund.

 

 

En patientförsäkring för alla

Löf (Löf regionernas ömsesidiga försäkringsbolag) är ett rikstäckande försäkrings­bolag som har till huvuduppgift att försäkra de vårdgivare som finansieras av regionerna. Löfs slutkunder är de patienter som drabbats av en patientskada. Löfs uppdrag är att utreda och lämna ersättning till patienter som skadas i vården samt att bidra till att antalet skador i vården minskar.

Om du drabbas av en undvikbar skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan du ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen. För dig som vårdas inom regionfinansierad vård finns Löf.

Löf är ett ömsesidigt försäkringsbolag som ägs av sina försäkringstagare, regionerna. Verksamheten omsätter årligen cirka 1,5 miljard kronor och har en balansomslutning på cirka 15 miljarder kronor.

Löf består av cirka 200 medarbetare som arbetar med försäkring, skadereglering och patientsäkerhet. Vår arbetsplats finns centralt på Södermalm i Stockholm. För mer information besök Löfs hemsida

Arbetsgruppens medlemmar utses av de professionella organisationerna, Svensk Förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) och Barnmorskeförbundet (SBF).

 

Åsa Leijonhufvud,

Obstetriker

Helsingborgs Lasarett

Region Skåne

 

Caroline Lindström

Barnmorska

Sahlgrenska universitetssjukhuset

Västra Götalandsregionen

 

Cecilia Häggsgård

Barnmorska

Skånes universitetssjukhus

Region Skåne

 

Emilia Rotstein

Gynekolog

Karolinska universitetssjukhuset

Region Stockholm

 

Emelie Fridner

Barnmorska

Karolinska universitetssjukhuset

Region Stockholm

 

Eva Uustal

Gynekolog

Linköpings universitetssjukhus

Region Östergötland

 

Sophia Brismar Wendel

Obstetriker

Danderyds sjukhus

Region Stockholm

 

Nu är det här avsnittet slut. Klicka på länken nedan eller använd menyn för att fortsätta: