Det vanligaste sättet att dela in krystning är spontan krystning och forcerad krystning. Emellanåt ser man också att aktiv krystning nämns. Vid alla typer av krystning bör ingå stöduppmuntran och feedback till kvinnan om progress. Barnmorskan måste vid alla typer av krystning vara beredd på att bromsa framfödandet vid plötslig progress om det finns risk att förloppet går för fort. Att åstadkomma ett långsamt framfödande innebär för kvinnans del att hon avstår från aktiv krystning under den del då barnets huvud framföds alltmer och istället fokuserar på att andas genom värkarna. Detta kan fortgå länge, även när barnet i princip står i genomskärning.

Dokumentera vilken krystteknik som har använts. 

Spontan krystning

Summering spontan krystning:

  • Kvinnan krystar utifrån spontan krystkänsla
  • Oftast öppen mun, vokaliserar
  • Oftast utnyttjas inte hela värken

Många gånger ”låter” kvinnan när det blir smärtsamt och på så sätt kanaliseras kraften utåt istället för mot bäckenbotten (Kopas, 2014). Det är viktigt att kvinnan ges stöd, uppmuntran och hjälp till ett långsamt och kontrollerat framfödande om utdrivningsskedet går för fort. Det kan åstadkommas genom att be kvinnan att andas genom värken, ändrad förlossningsställning till en ställning som bromsar framfödandet (sidoläge/ fyrfota) och genom att använda perinealskydd.

Aktiv/styrd krystning

Summering aktiv krystning:

  • Verbala instruktioner
  • Icke-verbala instruktioner. Visa hur kvinnan ska ta tag om benen för att flektera dem, sätta hakan i bröstet och hålla andan.
  • Handdukstrick (norska knuten) eller motsvarande. Kvinnan och barnmorskan har ”dragkamp” med lakan/draglakan i syfte att få kvinnan att lägga kraften neråt.  

Barnmorskan styr kvinnans krystning. I instruktionerna ingår ofta att kvinnan ska utnyttja hela värken, hålla andan och använda kraften nedåt mot bäckenbotten (Lemos et al, 2017). Kvinnan lägger därmed på extra buktryck utöver det tryck som värken i sig åstadkommer (Prins et al, 2011).  

Denna typ av krystning kan vara nödvändig vid värksvaghet eller tung bedövning som gör att kvinnan inte har tillräcklig krystkänsla, eller vid utebliven progress av spontan krystning. Det är inte helt ovanligt att en felbedömning av hur långt barnet trängt ner i bäckenet föranleder en för tidig krystning, vilket framförallt hos förstföderskor inte ger önskad progress. Ibland är det svårt att bedöma station. Vaginal undersökning bör verifieras med yttre palpation vid tveksamhet om station. Har kvinnan provkrystat bör effekten utvärderas efter 3 - 5 värkar. 

Forcerad krystning

Summering forcerad krystning:

  • Levatorpress
  • Gynläge
  • McRoberts*

Vid forcerad krystning kombineras aktiv krystning med levatorpress och gynläge (eller annan flektion typ McRoberts*). Levatorpress innebär att barnmorskan trycker med sina fingrar i vagina för att ytterligare visa kvinnan var hon ska lägga kraften (Smith et al, 2013). Forcerad krystning bör användas restriktivt men kan vara nödvändigt vid hotande fosterasfyxi eller vid uttalad värksvaghet.

*McRoberts innebär hyperflektion av kvinnans ben och ingår som en del av behandling av skulderdystoci

 

Referenser

Kopas, Mary Lou. "A review of evidence‐based practices for management of the second stage of labor." Journal of midwifery & women's health 59.3 (2014): 264-276.

Lemos A, Amorim MM, Dornelas de Andrade A, de Souza AI, Cabral Filho JE, Correia JB. Pushing/bearing down methods for the second stage of labour. The Cochrane database of systematic reviews 2017;3:Cd009124.

Prins M, Boxem J, Lucas C, Hutton E. Effect of spontaneous pushing versus Valsalva pushing in the second stage of labour on mother and fetus: a systematic review of randomised trials. BJOG : an international journal of obstetrics and gynaecology. 2011;118(6):662-70.

Smith LA, Price N, Simonite V, Burns EE. Incidence of and risk factors for perineal trauma: a prospective observational study. BMC pregnancy and childbirth. 2013;13:59.