Inledning

I basprogrammet för graviditet och förlossning ingår en efterkontroll med besök på barnmorskemottagningen. Detta ska erbjudas alla kvinnor. Återbesök ska innehålla både anamnes och undersökning. De flesta regioner har vårdprogram för större bristningar inklusive sfinkterskador.

Anamnes - fråga

Vid efterkontrollen på BMM har relativt kort tid förflutit sedan förlossningen. Det har skett en stor fysisk och psykisk omställning i kvinnans liv, och hon har kanske inte hunnit reflektera så mycket över sina egna besvär. Det tar tid att landa i den nya familjekonstellationen. Dessutom är miktionsvanor, avföringsvanor och sex är laddat att tala om. Ställ öppna frågor och lämna utrymme för öppna svar som kan beskriva hur det är. Ge kvinnan tid att fundera över sina svar.

 

Exempel på frågor:

  • Hur känns underlivet? Känner du igen ditt underliv?
  • Hur fungerar blåsan? Fungerar det att kissa? Läcker det urin och när, vilket tillfälle/situation?
  • Hur fungerar tarmen? Fungerar det att bajsa? Läcker det gaser? Läcker det avföring?
  • Hur fungerar det med samliv? Smärta vid omslutande samlag om aktuellt, annan smärta?

 

Berätta att undersökning i gynstol ingår i efterkontrollen. Undersökningen ska innefatta inspektion, vaginal och anal palpation i vila och vid knip.

Tolkning av symtom

  • Svårt att tömma urin eller avföring: Överspänning? Tecken på framfall?

  • Läckage av urin: Tecken på framfall? OBS! Om det rinner hela tiden, skicka remiss till gynekolog.

  • Symtom från slidan: Titta efter granulationsvävnad, sköra slemhinnor, ärr.

  • Oförmåga att stå emot gaser är vanligt första tiden efter förlossningen, och blir successivt bättre under det första året.

  • Läckage av gas/avföring: tecken på sfinkterskada? OBS! Vid total avföringsinkontinens, skicka remiss till gynekolog.

 

Inspektion – se

Vid undersökning i gynstol inspekteras vulva och vagina, gärna tillsammans med kvinnan med hjälp av spegel.

  • Mellangården: Huden ska vara läkt och oretad. Avståndet mellan bakre slidmynningen och anus ska vara ca 3-4 cm.
  • Hymen: Ska vara symmetrisk och mötas runt om.
  • Vaginas väggar är normalt lätt rynkade, blekrosa och ska befinna sig innanför hymen både i vila och vid krystning.
  • Analöppningen: Rynkning hela vägen? runt talar för en hel sfinkter. Slät hud klockan 10 till 2 kan vara tecken på muskelskada.

Be kvinnan både knipa och krysta för att se hur vävnaderna rör sig.

Tolkning av synliga fynd

  • Oavsett mellangårdens höjd kan muskelfästen där bakom saknas. Inspektion kan inte bedöma funktion.

  • Om hymenkanterna ligger flera centimeter långt isär kan det finnas en kvarstående defekt i muskelfästena därunder. Detta behöver inte betyda att kvinnan har besvär.

  • Vaginalväggarna kan vara buktande så kort tid efter förlossningen. Granulom ses som lättblödande flikar/”pluppar” och kan göra ont.

  • Rynkning hela vägen runt anus talar för en hel sfinkter. Slät hud klockan 10 till 2 kan vara tecken på muskelskada.

Palpation - känn

Palpation 1
Palpation 2
  1. Superficial muscles of the pelvic floor
  2. Intermediate muscles of the pelvic floor
  3. Deep transverse perineal muscle
  4. Bulbocavernosus muscle
  5. Clitoris
  6. Crus of clitoris
  7. Sphincter of membranous urethra
  8. Deep transverse perineal muscle
  9. Finger in vagina
  10. Superficial transverse perineal muscle
  11. Interior fascia of urogenital compartment
  12. Ischiocavernosus muscle
  13. Bulbocavernosus muscle
  1. Deep muscles of the pelvic floor
  2. Iliococcygeus muscle
  3. Pubococcygeus muscle
  4. NN
  5. NN
  6. NN
  7. NN
  8. NN
  9. Anterior sacrococcygeus
  10. Piriformis muscle
  11. Coccygeus muscle
  12. Iliococcygeus muscle
  13. Obturator internus muscle
  14. Pubococcygeus muscle

Vaginal palpation

  • Känn med ett finger innanför hymen åt sidorna i vagina för att hitta m. puborektalis och de djupare delarna av levatormusklerna innanför den. Be kvinnan både knipa och slappna av. Bedöm bäckenbottens tonus. Om kvinnan har svårt att slappna av kan man be henne att först krysta lite.

  • Beskriv knipförmågan på en skala från 0-5 där 0 innebär är att det saknas knipförmåga och 5 är mycket god knipförmåga. Här används en modifierad Oxford-skala, MOS. 

0=Ingen muskelanspänning alls

1=Förnimmelse av anspänning

2=Svag anspänning

3=Moderat anspänning

4=God anspänning

5=Riktigt stark anspänning

 

Anal palpation

  • Känn efter tonus i analkanalen och be kvinnan knipa. Är knipet cirkulärt?

  • Palpera framåt/uppåt mot vagina. Känns bakväggen kontinuerlig?

  • Bedöm bidigitalt hur tjock mellangården är. Är den tjockare än 2 cm är det oftast helt normalt.

 

Tolkning av palpationsfynd

  • Om det saknas vävnad eller musklerna inte känns på ena eller på båda sidorna kan det finnas en muskelskada.

  • Knipförmågan kan vara utmärkt djupare inuti slidan men kvinnan kan ändå ha symtom från underlivet. Det kan vara musklerna i mellangården inte sitter ihop som de ska.

  • Om kvinnan inte kan aktivera sina knipmuskler eller får ont i musklerna vid palpation rekommenderas kontakt med

  • Om ingen tonus och avföringsläckage – remiss till gynekolog

 

Åtgärder vid fynd på efterkontrollen

 

Åtgärder vid fynd på efterkontrollen

 

Bäckenbottenträning (knipträning) kan påbörjas ungefär en vecka efter förlossningen. Upplevelsen av att ha en stark bäckenbotten kan dröja flera månader, upp till ett år. Länk.

 

Nu är det här avsnittet slut. Klicka på länken nedan eller använd menyn för att fortsätta: