Rekommendationer

  • Riskbedömning för bristning ska göras.
  • Eftersträva långsamt framfödande från det att föregående fosterdel syns i vulva.
  • Hos kvinnor med kända riskfaktorer ska kompetens hos den förlösande samt skyddsåtgärder beaktas extra noga.
  • Varm våt duk mot perineum ska användas under utdrivningsskedet.
  • Förlossningsställningen i utdrivningsskedet ska bereda överblick över perineum och möjliggöra manuellt perinealskydd.
  • Välj förlossningsställning beroende på om förloppet behöver skyndas på eller saktas ner.
  • Manuellt perinealskydd ska användas och dokumenteras.
  • Två barnmorskor ska närvara i förlossningens slutskede
  • Tång bör undvikas.
  • Yttre press ska undvikas.

 

Riskfaktorer för bristning

De studier som gjorts om riskfaktorer för att få en bristning i samband med barnafödande baserar sig till största delen på risk för sfinkterskador. Riskfaktorerna för bristningar grad II har i stort sett visat sig vara desamma. Även när det gäller levatorbristningar förefaller riskfaktorerna vara desamma som för sfinkterskada såsom t.ex. instrumentell förlossning, yttre press och stort barn men där även ett snabbt utdrivningsskede och lågt BMI kan medföra en ökad risk (Baghestan etal, 2010, Raisanen et al, 2009).

De största riskfaktorerna för bristning är att förlossningen avslutas instrumentellt och att vara förstföderska samt hög födelsevikt hos barnet (Pergialiotis et al, 2020). Riskfaktorer kan klassificeras i risk relaterat till kvinnan, till barnet och till obstetriska faktorer. Kvinnor utan kända riskfaktorer drabbas också av sfinkterskador. Det är möjligt att andra faktorer påverkar som exempelvis kvinnans, ålder, vävnader och ärftliga faktorer.

 

Riskfaktorer relaterade till kvinnan

Riskfaktorer relaterade till barnet

Riskfaktorer relaterade till förlossningen

  • Förstföderska
  • Könsstympad kvinna
  • Tidigare kejsarsnitt, första vaginala förlossningen
  • Tidigare sfinkterskada
  • Bristande kommunikation  
  • Kort perineum
  • Vestibulit/samlagssmärta
  • Lågt BMI 
  • Hög födelsevikt >4000 g
  • Avvikande bjudning: vidöppen hjässbjudning
  • Stort huvudomfång 
  • Instrumentell vaginal förlossning
  • Värkstimulerande dropp
  • Utdrivningsskede >60 minuter
  • Snabbt utdrivningsskede
  • Yttre press

 

Värkstimulerande dropp

Värkstimulerande dropp har visat sig vara en riskfaktor för sfinkterskador (Rygh et al, 2014). Under utdrivningsskedet kan det vara svårt att utvärdera effekten av en höjning av droppet. Vid god progress under krystskedet kan man med fördel prova att antingen stänga av droppet helt eller halvera dosen för att undvika alltför snabbt framfödande. Det är viktigt att tänka på att kombinationseffekter kan uppstå vid t.ex. byte av förlossningsställning tillsammans med höjning av värkstimulerande dropp. Generellt ska man vara försiktig med att göra flera åtgärder som påskyndar förloppet samtidigt.

Beakta särskilt om kvinnan har flera riskfaktorer som kan samverka. 

 

Referenser

Baghestan E, Irgens LM, Bordahl PE, Rasmussen S. Trends in risk factors for obstetric anal sphincter injuries in Norway. Obstet Gynecol 2010; 116: 25–34.

Raisanen S, Vehvilainen-Julkunen K, Cartwright R, Gissler M, Heinonen S. A prior cesarean section and incidence of obstetric anal sphincter injury. Int Urogynecol J 2013; 24: 1331–39

Pergialiotis V, Bellos I, Fanaki M, Vrachnis N, Doumouchtsis SK. Risk factors for severe perineal trauma during childbirth: an updated metaanalysis. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol 2020;247:94–100.

Rygh AB, Skjeldestad FE, Körner H, Eggebø TM. Assessing the association of oxytocin augmentation with obstetric anal sphincter injury in nulliparous women: a population-based, case-control study. BMJ Open. 2014 Jul 24;4(7):e004592.