Sugklocka

Inledning

Sugklocka innebär ökad risk för skador i bäckenbotten, både på grund av orsakerna till att sugklockan behövs och tekniken som innebär en forcerad krystning. Indikationen utebliven progress innebär högre risk för bäckenbottenskador än hotande fosterasfyxi och ställer högre krav på operatören och tekniken. Vid sugklocka påverkar operatörens erfarenhet risken för sfinkterskada, varför det är viktigt att utveckla utbildning och handledning. Det är varje kliniks ansvar att säkerställa att adekvat kompetens bland medarbetarna upprätthålls.
Instrumentell förlossning innebär också en ökad risk för skulderdystoci och intra- och extracerebrala fetala blödningar. Ingreppet bör därför endast utföras då risken med att avvakta spontan vaginal förlossning bedöms vara större än riskerna med åtgärden, och då sectio inte bedöms mer fördelaktigt.
Läkare avgör när en förlossning ska avslutas med sugklocka efter samråd med barnmorska och samtycke från den födande kvinnan. Den instrumentella förlossningen är ofta en traumatisk upplevelse för föräldrarna. Att bevara/skapa lugn på salen, ett gott teamarbete med all personal och god kommunikation med föräldrarna är en förutsättning.

Traktion eller extraktion?

Traktion innebär att klockan avlägsnas när huvudet står mot bäckenbotten. Detta utförs sällan i praktiken. Traktion kan eventuellt vara associerat med mindre risk för sfinkterskada, medan extraktion kan öka risken för sfinkterskada om operatören fortsätter att dra i klockan, fastän det inte behövs. Korrekt extraktion innebär att inget/bara lätt drag görs efter att huvudet kronar.

1. Förberedelser

  • Säkerställ att läkare under utbildning har adekvat handledning, dvs var två vid klockläggningen.

  • Riskbedöm chansen till vaginal förlossning och risk för komplikationer.

  • Gör yttre och inre palpation för att bedöma bjudning och station.

  • Överväg abdominellt ultraljud för ytterligare hjälp med diagnostik av bjudning.

  • Informera kvinnan/paret om planerade steg nedan.

  • Säkerställ adekvat bedövning/smärtlindring: inre PDB, nyss påfylld EDA eller förlossningsspinal.

  • Nyligen tappad urinblåsa (<30 min)

  • Adekvat förberedelse för operation/anestesi och neoteam

2.Timeout

  • Med SBAR sammanfattar teamet muntligt
  • Indikation
  • Identifierade riskfaktorer för komplikationer
  • Utförda förberedelser
  • Planerade åtgärder inkl manuellt perinealskydd och eventuellt klipp

3. Applicering

  • Montera slangen och handtaget på sugklockan.
  • För in sugklockan och lägg den på flexion point.
  • Sänk trycket till –0,2 kPa och kontrollera att inte slidvägg sugits in under klockan.
  • Sänk trycket direkt till –0,8 kPa.

4. Dragteknik

  • Dra värksynkront samtidigt som mamman krystar. Riktmärke ca 1-2 cm progress per värk.
  • Dra i förlossningskanalens riktning, dvs utåt-snett uppåt. Endast vid hög station, t ex tvilling 2, är det motiverat att dra utåt-snett nedåt initialt.
  • Utvärdera efter 1-2 drag om huvudet följer, dvs att det är progress i station.
  • Sluta dra när huvudet kronar dvs när hela klockan och toppen på huvudet är väl synligt mellan värkarna i introitus.
  • Max 6 drag (eller max 15-20 min). Om inte förlossningen är omedelbart förestående efter 5 drag (eller 15 min) bör förberedelse för sectio göras.
  • Max 2 (-3) klocksläpp kan accepteras innan sectio ska övervägas. Klocksläpp kan undvikas genom korrekt applicering, korrekt dragriktning och lagom mycket kraft.

5. Perinealskydd

  • Tillämpa samma förberedelser som vid spontan vaginal förlossning för att minska risken för bristning (massage, våtvarm handduk mot mellangården).
  • Sluta dra när huvudet kronar, dvs när hela klockan och toppen på huvudet är väl synligt mellan värkarna i introitus.
  • Instruera kvinnan att krysta mindre kraftfullt eller “andas ut” vid värk för att minska buktrycket från det att huvudet kronar.
  • Om situationen tillåter kan man använda andra sätt att minska belastningen/trycket på perineum, t ex föra ihop knäna, ta ner benen/sätt fötterna på fotplattor, be kvinnan lägga sig på sidan.
  • Bromsa framfödandet ytterligare med manuellt perinealskydd, så att det blir långsamt och kontrollerat.
  • Behåll perinealskyddet (C-grepp eller finska greppet) i perineum för axlarnas framfödande. Ta hjälp av kollega för att framhjälpa kroppen. Underlätta axlarnas rotation genom att avvakta ytterligare värk och be mamman krysta lätt-måttligt, undvik att sänka huvudet, för det istället lätt uppåt.

6. Klipp

  • För vaginala förstföderskor, särskilt med ytterligare riskfaktorer för sfinkterskada, rekommenderas i allmänhet lateralt (eller mediolateralt) klipp för att minska risken för sfinkterskada.
  • Säkerställ bedövning inför klipp redan före sugklockans applicering. Extra infiltrationsanestesi rekommenderas, t ex 5-10 ml Xylocain, på planerad plats.
  • Lägg ett lateralt (eller mediolateralt) klipp när huvudet kronar och perineum är utspänd men ej brustit än. Klippet läggs under värk. Om klippet görs för tidigt ökar blödningen.
  • Se avsnitt om klipp för mer information.

 

 

Checklistan för sugklocka hittar du här