Antibiotikaprofylax

Rekommendation

  • Ge antibiotika i samband med instrumentell förlossning för att minska risken för sårinfektion och sårruptur.
  • Ge antibiotika peroperativt vid suturering av sfinkterskada för att minska risken för sårinfektion och sårruptur.
  • Ge antibiotika vid fördröjd suturering. 

Instrumentell förlossning

Intravenös antibiotikaprofylax efter instrumentell förlossning reducerar sårinfektioner (ytliga från 8% till 4% och djupa från 5% till 2%) och sårrupturer (från 21% till 11%), men minskar inte vårdtiden eller endometrit enligt en Cochrane metaanalys från 2020 som sammanfattar resultaten från

  • ANODE (n=3420, UK 2016-2018) som använde en enkeldos intravenös 1 g amoxicillin/200 mg klavulansyra eller placebo, utfall: sårinfektioner, sårruptur, endometrit.
  • Heitmann (n=393, USA 1986-1989) som använde en enkeldos intravenös 2 g Cefotetan eller ingen behandling, utfall: endometrit, vårdtid.

Preparatkombinationen amoxicillin/klavulansyra saknas för intravenöst bruk i Sverige, men finns för peroralt bruk. Amoxicillin/klavulansyra-tabletter har hög biotillgänglighet (70%) men en tablett 875 mg/125 mg uppnår bara 1/10 av serumkoncentration för intravenöst given 1g/200 mg. Därför är det oklart om samma profylaktiska effekt uppnås med tabletter. Det preparat som är mest likt intravenös amoxicillin/klavulansyra är intravenös piperacillin/tazobactam. Cefotetan är en andra generationens cefalosporin (som t ex cefuroxim).

Antibiotikaprofylax vid klipp oavsett förlossningssätt har inte beforskats tillräckligt, men en sekundär analys av ANODE-studien visade att det var effektivt med antibiotikaprofylax oavsett typ av bristning eller klipp vid instrumentell förlossning.

Antibiotikaprofylax generellt vid vaginal förlossning är inte meningsfullt pga. låg effekt i en oselekterad population.

Förslag på val av antibiotika:

  • Cefalosporin, t ex Cefotaxim eller Cefuroxim 1,5 g eller
  • Piperacillin/tazobactam 4 g/0,5 g IV eller
  • Klindamycin 900 mg IV vid PC-allergi.

Sfinkterskada

Vid sfinkterskada används i Sverige ofta kombinationer av två sorters antibiotika som profylaktisk engångsdos i samband med suturering:

  • Cefalosporin, t ex Cefotaxim eller Cefuroxim 1,5 g, med/utan metronidazol 1,5 g IV eller
  • Sulfametoxazol 160 mg/trimetoprim 800 mg (Eusaprim) och metronidazol 1-1,5 g IV (baserat på rutin vid kolorektal kirurgi) eller
  • Klindamycin 600-900 mg vid PC-allergi.

Valet Cefuroxim bygger på en liten randomiserad studie, men det saknas egentligen randomiserade studier som stödjer användning av metronidazol. Brittiska RCOG rekommenderar peroperativ profylax (engångsdos cefalosporin) och postoperativ profylax (5 dagar peroral amoxicillin/klavulansyra och metronidazol). Amerikanska ACOG rekommenderar endast peroperativ profylax (engångsdos cefalosporin). En amerikansk randomiserad studie pågår som jämför postoperativ profylax enligt ovan eller ej.

De vanligaste mikroorganismerna som orsakar postpartuminfektioner som oklar feber, endometrit, sårinfektion och urinvägsinfektion är enterokocker, streptokocker, stafylokocker, gram‐negativa bacilli and anaerober. Exempel på antibiotika som är effektiva mot dessa mikroorganismer är ampicillin, cefalosporiner, clindamycin, vancomycin, azithromycin samt aminoglykosider. Det behövs ytterligare forskning för att ge stabil evidens för preparatval vid både instrumentell förlossning och sfinkterskada.

I en pågående svensk randomiserad kontrollerad studie om re-suturering eller konservativ behandling av sårruptur efter grad 2-bristningar används peroral amoxicillin 500 mg/klavulansyra 125 mg 1x3 och metronidazol 400 mg 1x3 i minst 6 dagar till alla patienter. Detta preparatval är sannolikt också det vanligaste vid uppkommen sårinfektion, se avsnitt om sårinfektion och sårruptur.

Fördröjd suturering

Vid behov kan suturering av komplicerad bristning planeras till dagtid. Om indikation finns för profylaktisk antibiotika har den bäst effekt om läkemedlet ges så nära inpå skadan / förlossningen som möjligt. Om suturering fördröjs mer än 8 till 12 timmar bör Cefuroxim eller Klindamycin upprepas var 8e timme till suturering. Likaså kan antibiotikaprofylax ges om primärsuturering av annan komplicerad bristning fördröjs mer än 8 timmar.

 

 

Referenser

  • Baghestan E, Irgens LM, Bordahl PE, Rasmussen S. Trends in risk factors for obstetric anal sphincter injuries in Norway. Obstet Gynecol 2010; 116: 25–34.
  • Raisanen S, Vehvilainen-Julkunen K, Cartwright R, Gissler M, Heinonen S. A prior cesarean section and incidence of obstetric anal sphincter injury. Int Urogynecol J 2013; 24: 1331–39
  • Pergialiotis V, Bellos I, Fanaki M, Vrachnis N, Doumouchtsis SK. Risk factors for severe perineal trauma during childbirth: an updated metaanalysis. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol 2020;247:94–100.
  • Rygh AB, Skjeldestad FE, Körner H, Eggebø TM. Assessing the association of oxytocin augmentation with obstetric anal sphincter injury in nulliparous women: a population-based, case-control study. BMJ Open. 2014 Jul 24;4(7):e004592. 
  • Aasheim V, Nilsen AB, Lukasse M, Reinar LM. Perineal techniques during the second stage of labour for reducing perineal trauma. The Cochrane database of systematic reviews. 2011(12):Cd006672.
  • Edqvist, Malin, et al. "The effect of two midwives during the second stage of labour to reduce severe perineal trauma (Oneplus): a multicentre, randomised controlled trial in Sweden." The Lancet10331 (2022): 1242-1253.
  • Albers LL, Sedler KD, Bedrick EJ, Teaf D, Peralta P. Midwifery care measures in the second stage of labor and reduction of genital tract trauma at birth: a randomized trial. Journal of midwifery & women's health. 2005;50(5):365-72.
  • Samuelsson E, Ladfors L, Wennerholm UB, Gareberg B, Nyberg K, Hagberg H. Anal sphincter tears: prospective study of obstetric risk factors. BJOG : an international journal of obstetrics and gynaecology. 2000;107(7):926-31.
  • Kotaska A, Campbell K. Two-step delivery may avoid shoulder dystocia: head-to-body delivery interval is less important than we think. Journal of obstetrics and gynaecology Canada : JOGC = Journal d'obstetrique et gynecologie du Canada : JOGC. 2014;36(8):716-20.
  • Tern, H., Rubertsson, C., Ekelin, M., Dahlen, H. G., Häggsgård, C., & Edqvist, M. (2024). Women’s experiences of being assisted by two midwives during the active second stage of labour: Secondary outcomes from the Oneplus trial. Sexual & Reproductive Healthcare, 39, 100926.
  • Tern H., Rubertsson C., Edqvist M., Ekelin M. Midwives’ experiences of professional learning when practicing collegial midwifery assistance during the active second stage of labour: Data from the Oneplus trial. BMC Pregnancy and Childbirth, 2024 24:287
  • Laine K, Rotvold W, Staff AC. Are obstetric anal sphincter ruptures preventable?-- large and consistent rupture rate variations between the Nordic countries and between delivery units in Norway. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica. 2013;92(1):94-100.
  • Basu M, Smith D, Edwards R. Can the incidence of obstetric anal sphincter injury be reduced? The STOMP experience. European journal of obstetrics, gynecology, and reproductive biology. 2016;202:55-9.
  • Edqvist M, Hildingsson I, Mollberg M, et al. Midwives' Management during the Second Stage of Labor in Relation to Second-Degree Tears-An Experimental Study. Birth (Berkeley, Calif). 2016.
  • Basu M, Smith D. Long-term outcomes of the Stop Traumatic OASI Morbidity Project (STOMP). International journal of gynaecology and obstetrics: the official organ of the International Federation of Gynaecology and Obstetrics. 2018;142(3):295-9.
  • Kopas, Mary Lou. "A review of evidence‐based practices for management of the second stage of labor."Journal of midwifery & women's health3 (2014): 264-276.
  • Lemos A, Amorim MM, Dornelas de Andrade A, de Souza AI, Cabral Filho JE, Correia JB. Pushing/bearing down methods for the second stage of labour. The Cochrane database of systematic reviews 2017;3:Cd009124.
  • Prins M, Boxem J, Lucas C, Hutton E. Effect of spontaneous pushing versus Valsalva pushing in the second stage of labour on mother and fetus: a systematic review of randomised trials. BJOG : an international journal of obstetrics and gynaecology. 2011;118(6):662-70.
  • Smith LA, Price N, Simonite V, Burns EE. Incidence of and risk factors for perineal trauma: a prospective observational study. BMC pregnancy and childbirth. 2013;13:59.
  • Beckmann, M. M., & Stock, O. M. (2014). Antenatal perineal massage for reducing perineal trauma-Cochrane Database of Systematic Reviews-ISBN: 1465-1858.
  • Häggsgård, C., Nilsson, C., Teleman, P., Rubertsson, C., & Edqvist, M. (2022). Women’s experiences of the second stage of labour. Women and Birth, 35(5), e464-e470.
  • Samuelsson E, Ladfors L, Lindblom BG, Hagberg H. A prospective observational study on tears during vaginal delivery: occurrences and risk factors. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica. 2002;81(1):44-9.
  • Pirhonen JP, Grenman SE, Haadem K, Gudmundsson S, Lindqvist P, Siihola S, et al. Frequency of anal sphincter rupture at delivery in Sweden and Finland--result of difference in manual help to the baby's head. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica. 1998;77(10):974-7.
  • Jonsson ER, Elfaghi I, Rydhstrom H, et al. Modified Ritgen's maneuver for anal sphincter injury at delivery: a randomized controlled trial. Obstetrics and gynecology. 2008;112(2 Pt 1):212-7
  • Aasheim V, Nilsen ABV, Reinar LM, Lukasse M. Perineal techniques during the second stage of labour for reducing perineal trauma. Cochrane Database Syst Rev. 2017 Jun 13;6(6):CD006672.
  • Aabakke AJ, Willer H, Krebs L. The effect of maneuvers for shoulder delivery on perineal trauma: a randomized controlled trial. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica. 2016;95(9):1070-7.
  • Locatelli A, Incerti M, Ghidini A, Longoni A, Casarico G, Ferrini S, Strobelt N. Head-to-body delivery interval using 'two-step' approach in vaginal deliveries: effect on umbilical artery pH. J Matern Fetal Neonatal Med. 2011 Jun;24(6):799-803.
  • Elvander C, Ahlberg M, Thies-Lagergren L, et al. Birth position and obstetric anal sphincter injury: a population-based study of 113 000 spontaneous births. BMC pregnancy and childbirth. 2015;15:252.
  • Gottvall K, Allebeck P, Ekeus C. Risk factors for anal sphincter tears: the importance of maternal position at birth. BJOG : an international journal of obstetrics and gynaecology. 2007;114(10):1266-72.
  • Gupta, J. K., Sood, A., Hofmeyr, G. J., & Vogel, J. P. (2017). Position in the second stage of labour for women without epidural anaesthesia. Cochrane database of systematic reviews, (5).
  • Lindgren, H., Rehn, M. & Wiklund, I. (2019). Barnmorskans handläggning vid normal förlossning: forskning och erfarenhet. (Andra upplagan), Barnets framfödande(s. 71-80). Lund: Studentlitteratur.
  • Nordenstam J, Mellgren A, Altman D, López A, Johansson C, Anzén B, Li ZZ, Zetterström J. Immediate or delayed repair of obstetric anal sphincter tears-a randomised controlled trial. BJOG. 2008 Jun;115(7):857-65. doi: 10.1111/j.1471-0528.2008.01726.x. PMID: 18485164.
  • Nieuwenhuijze MJ, de Jonge A, Korstjens I, et al. Influence on birthing positions affects women's sense of control in second stage of labour. Midwifery. 2013;29(11):e107-14.
  • Thies-Lagergren L, Kvist LJ, Christensson K, et al. No reduction in instrumental vaginal births and no increased risk for adverse perineal outcome in nulliparous women giving birth on a birth seat: results of a Swedish randomized controlled trial. BMC Pregnancy Childbirth 2011, 11:22.
  • Thies-Lagergren L, Kvist LJ, Sandin-Bojö AK, et al. Labour augmentation and fetal outcomes in relation to birth positions: a secondary analysis of an RCT evaluating birth seat births. Midwifery 2013, 29(4):344-350.
  • Lindgren, H., Rehn, M. & Wiklund, I. (2019). Barnmorskans handläggning vid normal förlossning: forskning och erfarenhet. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.
  • https://lof.se/filer/Instrumentell-forlossning-med-sugklocka.pdf
  • Bergendahl S, Lindberg P, Brismar Wendel S. Operator experience affects the risk of obstetric anal sphincter injury in vacuum extraction deliveries. Acta Obstet Gynecol Scand. 2019 Jun;98(6):787-794. doi: 10.1111/aogs.13538. Epub 2019 Feb 7. PMID: 30659578.
  • Lund NS, et al. Episiotomy in vacuum-assisted delivery affects the risk of obstetric anal sphincter injury: a systematic review and meta-analysis. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol. 2016;207:193-9.
  • Okeahialam NA, Wong KW, Jha S, Sultan AH, Thakar R. Mediolateral/lateral episiotomy with operative vaginal delivery and the risk reduction of obstetric anal sphincter injury (OASI): A systematic review and meta-analysis. Int Urogynecol J. 2022 Jun;33(6):1393-1405. doi: 10.1007/s00192-022-05145-1. Epub 2022 Apr 15. PMID: 35426490; PMCID: PMC9206628.
  • Bergendahl S, Jonsson M, Hesselman S, Ankarcrona V, Leijonhufvud Å, Wihlbäck AC, Wallström T, Rydström E, Friberg H, Kopp Kallner H, Brismar Wendel S. Lateral episiotomy or no episiotomy in vacuum assisted delivery in nulliparous women (EVA): multicentre, open label, randomised controlled trial. BMJ. 2024 Jun 17;385:e079014. doi: 10.1136/bmj-2023-079014. PMID: 38886011.
  • Liabsuetrakul T, Choobun T, Peeyananjarassri K, et al. Antibiotic prophylaxis for operative vaginal delivery. Cochrane Database Syst Rev. 2020 Mar 26;3(3):CD004455. doi: 10.1002/14651858.CD004455.pub5. PMID: 32215906; PMCID: PMC7096725.
  • Knight M, Chiocchia V, Partlett C, Rivero-Arias O, Hua X, Hinshaw K, Tuffnell D, Linsell L, Juszczak E; ANODE collaborative group. Prophylactic antibiotics in the prevention of infection after operative vaginal delivery (ANODE): a multicentre randomised controlled trial. Lancet. 2019 Jun 15;393(10189):2395-2403. doi: 10.1016/S0140-6736(19)30773-1. Epub 2019 May 13. Erratum in: Lancet. 2019 Jun 15;393(10189):2394. PMID: 31097213; PMCID: PMC6584562
  • Heitmann JA, Benrubi GI. Efficacy of prophylactic antibiotics for the prevention of endomyometritis after forceps delivery. Southern Medical Journal 1989;82:960‐
  • Bonet M, Ota E, Chibueze CE, Oladapo OT. Antibiotic prophylaxis for episiotomy repair following vaginal birth. Cochrane Database Syst Rev. 2017 Nov 2;11(11):CD012136. doi: 10.1002/14651858.CD012136.pub2. PMID: 29096053; PMCID: PMC6485970.
  • Bonet M, Ota E, Chibueze CE, Oladapo OT. Routine antibiotic prophylaxis after normal vaginal birth for reducing maternal infectious morbidity. Cochrane Database Syst Rev. 2017 Nov 13;11(11):CD012137. doi: 10.1002/14651858.CD012137.pub2. PMID: 29190037; PMCID: PMC6486135.
  • Humphreys ABC, Linsell L, Knight M. Factors associated with infection after operative vaginal birth-a secondary analysis of a randomized controlled trial of prophylactic antibiotics for the prevention of infection following operative vaginal birth. Am J Obstet Gynecol. 2023 Mar;228(3):328.e1-328.e11. doi: 10.1016/j.ajog.2022.08.037. Epub 2022 Aug 24. PMID: 36027955.
  • Buppasiri P, Lumbiganon P, Thinkhamrop J, Thinkhamrop B. Antibiotic prophylaxis for third- and fourth-degree perineal tear during vaginal birth. Cochrane Database Syst Rev. 2014 Oct 7;2014(10):CD005125. doi: 10.1002/14651858.CD005125.pub4. PMID: 25289960; PMCID: PMC10542915.
  • Rotem R, Mastrolia SA, Rottenstreich M, Yohay D, Weintraub AY. The use of metronidazole in women undergoing obstetric anal sphincter injuries: a systematic review of the literature. Arch Gynecol Obstet. 2020 Aug;302(2):321-328. doi: 10.1007/s00404-020-05651-x. Epub 2020 Jun 20. PMID: 32564129.
  • Kok M, Pechère J. Nature and pathogenicity of micro‐ In: Armstrong D, Cohen J editor(s).Infectious Diseases. London: Mosby, 2000:1‐26. 
  • Ankarcrona V, Karlstrom S, Sylvan S, et al.Episiotomy in vacuum extraction, do we cut the levator ani muscle? A prospective cohort study. Int Urogynecol J, Apr 25 2022.
  • Coats PM, Chan KK, Wilkins M, et al. A comparison between midline and mediolateral episiotomies. Br J Obstet Gynaecol, 87, n. 5, p. 408-412, May 1980.
  • Fodstad K, Staff AC, Laine K. Effect of different episiotomy techniques on perineal pain and sexual activity 3 months after delivery. Int Urogynecol J, 25, n. 12, p. 1629-1637, Dec 2014.
  • Fodstad K, Staff AC, Laine K. Episiotomy preferences, indication, and classification--a survey among Nordic doctors. Acta Obstet Gynecol Scand, 95, n. 5, p. 587-595, May 2016a.
  • Fodstad K, Staff AC, Laine K. Sexual activity and dyspareunia the first year postpartum in relation to degree of perineal trauma. Int Urogynecol J, 27, n. 10, p. 1513-1523, Oct 2016b.
  • Ginath S, Elyashiv O, Weiner E, et al.The optimal angle of the mediolateral episiotomy at crowning of the head during labor. Int Urogynecol J, 28, n. 12, p. 1795-1799, Dec 2017.
  • Gonzales-Dias E, Fernandez Fernandes C, Gonzalo Orden JM, et al. Which characteristics of the episiotomy and perineum are associated with a lower risk of obstetric anal sphincter injury in instrumental deliveries. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol, 233, p. 127-133, Feb 2019.
  • Annual report 2021 of the Swedish Pregnancy Register. Stockholm, Sweden 2022. Disponível em: https://www.medscinet.com/GR/uploads/hemsida/dokumentarkiv/Graviditetsregistrets%20Årsrapport%202021_1.0.pdf.
  • Jiang H, Qian X, Carroli G, et al. Selective versus routine use of episiotomy for vaginal birth. Cochrane Database Syst Rev, 2, p. CD000081, Feb 8 2017.
  • Kalis V, Laine K, de Leeuw JW, et al. Classification of episiotomy: towards a standardisation of terminology. BJOG, 119, n. 5, p. 522-526, Apr 2012.
  • Karbanova J, Rusavy Z, Betincova L, et al.Clinical evaluation of peripartum outcomes of mediolateral versus lateral episiotomy. Int J Gynaecol Obstet, 124, n. 1, p. 72-76, Jan 2014.
  • Lund NS, Persson LK, Jango H, et al. Episiotomy in vacuum-assisted delivery affects the risk of obstetric anal sphincter injury: a systematic review and meta-analysis. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol, 207, p. 193-199, Dec 2016.
  • Martin DL. The Protection of the Perineum by Episiotomy in Delivery at Term. Cal State J Med, 19, n. 6, p. 229-231, Jun 1921.
  • Necesalova P, Karbanova J, Rusavy Z, et al.Mediolateral versus lateral episiotomy and their effect on postpartum coital activity and dyspareunia rate 3 and 6 months postpartum. Sex Reprod Healthc, 8, p. 25-30, Jun 2016.
  • Ould F. A Treatise on Midwifry: In Three Parts.  Buckland, 1748.
  • Rockner G, Fianu-Jonasson A. Changed pattern in the use of episiotomy in Sweden. Br J Obstet Gynaecol, 106, n. 2, p. 95-101, Feb 1999.
  • Sagi-Dian L, Sagi S. Morbidity associated with episiotomy in vacuum delivery: a systematic review and meta-analysis. BJOG, 122, n. 8, p. 1073-1081, Jul 2015.
  • Analsfinkterskador vid förlossning. Mölnlycke, Sweden: Statens beredning för social och medicinsk utvärdering, 2016. Disponível em: http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/analsfinkterskador-vid-forlossning/. Acesso em: 27 sept 2017.
  • Stedenfeldt M, Pirhonen J, Blix E, et al.Episiotomy characteristics and risks for obstetric anal sphincter injuries: a case-control study. BJOG, 119, n. 6, p. 724-730, May 2012.

Nu är det här avsnittet slut. Klicka på länken nedan eller använd menyn för att fortsätta: