Vi rekommenderar att man alltid använder sig av “Time-Out” inför sugklockeförlossning, då det lugnar ner stämningen i förlossningsrummet och gör att barnmorska och läkare har en plan för vem som håller perinealskydd och vem som förlöser.

Om det är möjligt att göra en traktion så rekommenderar vi starkt att man gör det. Läkaren kan då låta barnmorskan ta över och förlösa de sista värkarna med ett långsamt framfödande. Traktion är förenat med färre allvarliga bristningar än extraktion. Man kan låta sugklockan sitta kvar tills man ser att barnets huvud inte glider tillbaka.

Vid förlossning med sugklocka hos förstföderska ska man överväga att lägga ett klipp då det finns evidens för att det kan minska grad 3 - 4 bristningar. Det är viktigt att inte utföra klippet för tidigt utan när barnet är väl synligt i vulva eftersom vävnaderna är då uttänjda och mindre blodfyllda. Klippet läggs under värk. Om klippet görs för tidigt ökar blödningen.

Intravenös antibiotikaprofylax efter instrumentell förlossning reducerar puerperala sårfektioner [1]. En enkeldos amoxicillin/clavulansyra har visat sig reducera risken för sårinfektion från 19 % till 11 %, utan skadliga biverkningar [2]. Preparatet motsvaras av Spektramox som inte finns för intravenöst bruk i Sverige, och man behöver alltså extrapolera till svenska förhållanden utifrån lokal tradition. De vanligaste mikroorganismerna som orsakar postpartuminfektioner som feber, endometrit, sårinfektion och urinvägsinfektion är enterokocker, streptokocker, staphylococker, gram‐negativa bacilli and anaerober [3]. Exempel på antibiotika som är effektiva mot dessa mikroorganismer är ampicillin, cefalosporiner, clindamycin, vancomycin, azithromycin samt aminoglykosider. Svensk forskning saknas dock.

Checklistan för sugklocka hittar du under Rekommendationer och råd från Säker förlossningsvård (Löf).

 

 

 

 

 

Referenser

  1. Referenser:

    1. Liabsuetrakul T, Choobun T, Peeyananjarassri K, Islam QM. Antibiotic prophylaxis for operative vaginal delivery. Cochrane Database Syst Rev. 2020 Mar 26;3(3):CD004455. doi: 10.1002/14651858.CD004455.pub5. PMID: 32215906; PMCID: PMC7096725.
  2. Knight M, Chiocchia V, Partlett C, Rivero-Arias O, Hua X, Hinshaw K, Tuffnell D, Linsell L, Juszczak E; ANODE collaborative group. Prophylactic antibiotics in the prevention of infection after operative vaginal delivery (ANODE): a multicentre randomised controlled trial. Lancet. 2019 Jun 15;393(10189):2395-2403. doi: 10.1016/S0140-6736(19)30773-1. Epub 2019 May 13. Erratum in: Lancet. 2019 Jun 15;393(10189):2394. PMID: 31097213; PMCID: PMC6584562.
  3. 3. Kok M, Pechère J. Nature and pathogenicity of micro‐organisms. In: Armstrong D, Cohen J editor(s). Infectious Diseases. London: Mosby, 2000:1‐26.

 

Nu är det här avsnittet slut. Klicka på länken nedan eller använd menyn för att fortsätta: